RU ENG SWE FI

Aktuellt

Helle Partners Oy, tilintarkastus-, vero- ja neuvontapalvelut, Helsinki

 

Skatteförhöjning och ränteintäkter och -utgifter som inte deklarerats: HFD 2016:16

Anu Nikkanen 15.02.2016
 
 

I årsboksbeslutet HFD 2016:16 10.2.2016 tog Högsta förvaltningsdomstolen ställning till skatteförhöjningens storlek i situationer då inlånade medel lånas vidare. I detta fall hade A Ab tagit ett lån på 114,5 miljoner euro av sitt dotterbolag, med en ränta på 3,75 %, och sedan gett ett lån till sitt moderbolag på 89,4 miljoner euro, med samma ränta. Ingen ränta hade betalats. Man hade inte bokfört de upplupna ränteutgifterna på cirka 3,4 miljoner euro för lånet från dotterbolaget i A Ab:s bokföring, inte heller ränteintäkterna på cirka 2,7 miljoner euro som man erhållit för lånet till moderbolaget. 

Skatteförvaltningen hade upptäckt felet vid den regelbundna beskattningen och därför hade A Ab lämnat in en skattedeklaration på bas av ny bokföring innan beskattningen genomförts. Bolaget påfördes en skatteförhöjning på 130 000 euro på bas av att företaget hade underlåtit att deklarera ränteintäkter på cirka 2,7 miljoner euro. Skatteförhöjningen grundade sig på 32 § 3 mom. Lagen om beskattningsförfarande, som anger att om den skattskyldige lämnar in en väsentligen felaktig skattedeklaration eller en annan deklaration som avges för att uppfylla deklarationsskyldigheten, ska en skatteförhöjning på högst 30 % påföras för de intäkter som lagts till inkomsten. Varken rättelsenämnden eller förvaltningsdomstolen ändrade beslutet. 

Högsta förvaltningsdomstolen upphävde förvaltningsdomstolens beslut och observerade att ränteintäkterna och -utgifterna väsentligen hade samband med varandra. Dessutom hade företaget lämnat in en skattedeklaration som var ofördelaktig för detsamma, i och med att ränteutgifterna i samband med lånet överskred ränteutgifterna. Påförandet av skatteförhöjning enbart på grundval av odeklarerade intäkter, och utan att alls beakta de odeklarerade utgifterna, ansågs leda till ett resultat som stod stred mot avsikten med lagen. Ärendet återvisades till Skatteförvaltningen för behandling och skatteförhöjningen för A Ab kunde endast påföras till ett belopp på 800 euro. 

I detta fall fattade Högsta förvaltningsdomstolen beslut till fördel för den skattskyldige. Skatteförhöjningar som påförs på grund av felaktigt ifylld skattedeklaration och bilagda blanketter har länge varit orimligt höga. Även om orsaken till felet har varit brådska eller ett mänskligt fel, motiverar man skatteförhöjningen med den skattskyldiges uppsåt eller grova vårdslöshet. I HFD:s fall 2016:16 minskade skatteförhöjningen från 130 000 euro till högst 800 euro, så det lönar sig att överklaga skatteförhöjningar, även om processen är lång och resultatet är osäkert.


 
 

Lagen om olycksfallsförsäkring förnyas - Du som är företagare, kontrollera om förändringen inverkar på ditt försäkringsskydd 1.1.2016

Timo Helle 27.11.2015
 
 

Den nya lagen om olycksfall i arbetet och om yrkessjukdomar träder i kraft 1.1.2016. I värsta fall kan den lagstadgade olycksfallsförsäkringen helt sluta gälla för ett företags ägare, alternativt är det möjligt att det skydd som försäkringen erbjuder försvagas betydligt.

Förändringen gäller alltså särskilt följande:

  • Försäkrade personer med mycket låg FöPL-inkomst jämfört med arbetsinkomsten enligt företagarnas olycksfallsförsäkring. Om dessa personer vill upprätthålla den tidigare nivån för olycksfallsförsäkringen måste de höja nivån på sin FöPL-inkomst.

  • Personer som äger 31-50 % av ett aktiebolag eller bolagsmän i KB eller ÖB. Dessa personer omfattas inte längre av den lagstadgade försäkringen så de bör teckna en frivillig försäkring för att få försäkringsskydd.

  • Försäkrade personer som inte längre har rätt till företagarnas olycksfallsförsäkring då FöPL-försäkringen inte gäller. Dessa personer bör antingen teckna en FöPL-försäkring eller sköta försäkring på annat sätt.


 
 

Ny beskattningspraxis i samband med generationsväxling

Anu Nikkanen 27.11.2015
 
 

Högsta förvaltningsdomstolen fastställde 21.10.2015 i sitt årsboksbeslut (HFD:2015:154) att en person som erhållit aktier i ett aktiebolag som gåva, inte har rätt till den skattelättnad som enligt 55.1§ lagen om skatt på arv och gåva ges i samband med generationsväxling, i den händelse att gåvogivaren förbehåller sig rösträtten för de aktier som skänkts. Enligt HFD:s motiveringar anses det faktum att man är ledamot av styrelsen och arbetar för ett företag på heltid inte vara ett tillräckligt bevis för att gåvotagaren fortsätter verksamheten i företaget.

I ett annat beslut som HFD fattade 18.11.2015 (HFD:2015:166) ansågs en minderårig arvtagare inte vara berättigad till skattelättnad i samband med generationsväxling. I detta fall hade arvlåtaren ägt 50 % av aktierna i aktiebolaget. Delägare i det odelade dödsboet var änkan och ett minderårigt barn. Änkan utnämndes till ledamot i bolagsstyrelsen och började arbeta för bolaget. Enligt tidigare beskattningspraxis har man ansett att ett minderårigt barn som erhåller aktier i ett aktiebolag som gåva, inte har rätt till skattelättnad i samband med generationsväxling. Motsvarande princip tillämpas nu enligt detta beslut av HFD som fattades genom omröstning (3-2), även på situationer då en minderårig person erhåller aktierna som arv.


 
 

Övergångsperioden för återbetalning från SVOP-fonden (fonden för placerat fritt eget kapital) upphör 31.12.2015

Timo Helle 27.11.2015
 
 

För andra än börsnoterade bolag jämställs fördelningen av medel från en fond för fritt eget kapital (t.ex. SVOP-fonden) med överlåtelse, om bolaget återbetalar kapitalinvestering som en aktieägare gjort i bolaget inom tio år efter investeringen. Lagen anger en övergångsperiod för skatteåren 2014 och 2015 vad beträffar fördelning av medel som ansamlats från kapitalinvesteringar i andra än offentligt börsnoterade bolag. Enligt detta kan man återbetala vissa kapitalinvesteringar från SVOP-fonden till någon annan än den aktieägare som ursprungligen gjorde investeringen. Övergångsbestämmelsen kan tillämpas om beslutet om fördelning av medel har gjorts senast 31.12.2015 och medlen har kunnat lyftas senast 31.12.2015.


 
 

Ryssland lockar ännu till investeringar

Timo Matilainen 27.11.2015
 
 

Rysslands nuvarande ekonomiska kris har medfört betydande budgetnedskärningar och kommer antagligen även att medföra skattehöjningar under de kommande åren. Detaljerna för skatteförändringarna är ännu oklara.

Som motvikt till höjningarna lockar Ryssland fortfarande till investeringar genom att skapa nya, regionala arrangemang för skattebefrielse samt genom att skapa nya teknikparker och särskilda ekonomiska områden som beviljar skattelättnader.

I år och under det kommande året kommer det största beskattningsrelaterade samtalsämnet att röra lagstiftningen. Den syftar till att ursprungligen ryska investeringar ska återbetalas till Ryssland och till att utvidga Rysslands skattejurisdiktion så att den även ska omfatta holdingbolag som är verksamma utomlands om det rör sig om ursprungligen ryskt kapital.

En annan betydande omständighet har varit att man vid fastighetsbeskattningen har övergått till faktiska marknadsvärden.

Staten har försökt att garantera stabila verksamhetsförhållanden för småföretag, bl.a. genom att befria dem från myndighetsgranskningar fram till 2018.

I fråga om Ryssland rekommenderar vi att företagen fortsatt följer hur situationen i landet utvecklas och att de utnyttjar allt som tack vare krissituationen står till buds, till exempel skattelättnader eller minskad konkurrens. Om företagen tror på att den ryska ekonomin kommer att repa sig igen så ger den nuvarande situationen en möjlighet att skapa ett bra läge för framgångar i framtiden. Hos oss får ni mer detaljerad information om förändringarna i lagstiftningen.


 
 

Skattelättnad vid generationsväxling och förbehåll av rösträtt för aktier

Anu Nikkanen 21.10.2015
 
 

Högsta förvaltningsdomstolen fastställde 21.10.2015 i sitt årsboksbeslut (KHO:2015:154) att en person som erhållit aktier i ett aktiebolag som gåva, inte har rätt till den skattelättnad som enligt lagen om skatt på arv och gåva ges i samband med generationsväxling, i den händelse att gåvogivaren förbehåller sig rösträtten för de aktier som skänkts. I detta fall var föremålet för gåvan 10 aktier då det totala antalet aktier i företaget uppgick till 100. Gåvotagaren arbetade på heltid för familjebolaget och var ledamot av dess styrelse. 

En av förutsättningarna för skattelättnad i lagen om skatt på arv och gåva är att gåvotagaren fortsätter företagsverksamheten med de medel som denne erhållit som arv eller gåva. I detta fall ansåg Skatteförvaltningen och förvaltningsdomstolen att den s.k. förutsättningen för skattelättnad som gäller fortsättning av verksamheten, uppfylls då gåvotagaren arbetar för företaget och fungerar i dess styrelse. Enligt Högsta förvaltningsdomstolens motiveringar anses det faktum att någon är ledamot av styrelsen och arbetar för ett företag på heltid, inte vara ett tillräckligt bevis för att gåvotagaren fortsätter verksamheten i företaget. Högsta förvaltningsdomstolen fattade beslutet med omröstning och ett av förvaltningsråden ansåg att gåvan skulle ha berättigat till skattelättnad.


 
 

Förnyelse av bokföringslagen

Timo Helle 07.09.2015
 
 

Förnyelsen av den nuvarande bokföringslagen framskrider till behandling i riksdagen och förväntas träda i kraft fr.o.m år 2016.

Den nya lagen tillämpas för räkenskapsperioder som inleds efter att den nya lagen trätt i kraft. Detta innebär att de räkenskapsperioder som slutar nu år 2015 och vars bokslut görs på våren 2016, ännu kommer att gå enligt nuvarande lag och anvisningar.